I går åkte jag, Anneli, Tobias och hans sambo Johanna till Bispgården för att kolla på Diggiloo. Vi alla behöver få annat att tänka på än min jävla cancer rent ut sagt.

När vi satt där och avnjöt showen, då kom det smygande, tankarna. -Tänk om jag inte får uppleva sånt här mer? Tänk om de inte får bort cancertumören!!! Ja, där satt man och kollade på Diggiloogänget och tårarna rann ner för kinderna.

Hur som helst så var det en fantastisk show de bjöd på och man fick glömma bort sjukdommen en stund. Synd att inte min andra son, Niklas och hans sambo kunde följa med också. Det skulle vara pricken över i:et.

Jag hade förberett mig ganska bra för kvällen genom att vila en hel del. Man har ju ingen ork längre. Det gick jätte bra att sitta med och njuta av musiken. I slutet av showen så började jag få känningar de de opererat in porten. Det är inte konstigt då det var 2 dagar sen de satte in den och här satt jag och klappade händer.

I dag så ska Tobias och Johanna åka hem. Vardagen börjar för dom i morgon.

Fan vad jag hatar cancer!!! Mycket som snurrar i huvudet. Dels om cancern och även frågor angående ekonomin. Nu är vi båda sjukskrivna så det kommer ju verkligen visa sig i lönekuveret när det kommer. Piss också!!!!

Lite kort från Diggiloo i Bispgården igår…

Kväll…

Ja då har denna dagen förlutit utan större avtryck. Ligger i sängen och vilar. Börjar känna av lite huvudvärk men nu har jag tagit medicin så det borde släppa. Se om jag orkar sätta mig vid datorn en sväng sen.

Hoppas att måndagen går fort så jag får komma till onkologen och förhoppningsvis starta cellgiftbehandlingen.